MP och S eniga om den vinstgivande arbetskraftsinvandringen

samtiden.nu · Mar 1, 2026 · Collected from GDELT

Full Article

Miljöpartiets Annika Hirvonen ska debattera arbetskraftsinvandring i riksdagen. Det går sådär. Det slutar med att hon väljer att inte fortsätta debatten mot Ludvig Aspling (SD). Hon försökte påstå att regeringens lönegolv har inneburit att sjuksköterskor ”massutvisas” och att färre elektriker kan arbetskraftsinvandra till Sverige. Ludvig Aspling korrigerar henne snabbt. Inte en enda sjuksköterska har utvisats, och faktum är att fler elektriker har invandrat till Sverige under innevarande mandatperiod, sedan de nya reglerna började gälla, än under den period då Annika Hirvonens parti satt i regeringsställning. Det är inte bara anmärkningsvärt att Hirvonen ger sig in i en debatt utan att veta vad hon pratar om. Det avslöjar också vad Miljöpartiet håller på med. Partiet tycks bara ha ett enda kall här i livet, vid sidan om att fördyra och försämra svensk elproduktion, och det är att värna om utlänningar. Annika Hirvonen står alltså i den svenska riksdagens talarstol och upprepar, mening efter mening, hur viktigt det är att alla som vill stanna i Sverige ska få göra det. ”De vill inte flytta tillbaka till sina hemländer”, säger Annika Hirvonen. Som Ludvig Aspling mycket riktigt påpekar skulle det sluta i kaos och en verklighet som inte ens Annika Hirvonen hade uppfattat som trevlig, om migrationspolitiken byggde på vad människor vill och inte vill. Men det var inte bara Ludvig Aspling som fick ge Annika Hirvonen en lektion i skadeeffekterna av arbetskraftsinvandring till låglönejobb. Moderaternas Magnus Resare tog det ett steg längre – eller ett steg ned – för att försöka få miljöpartisten att förstå sambanden. Låglöneimporten har flera kostsamma effekter på det svenska samhället som Hirvonen med en dåres envishet bortser ifrån. Som Magnus Resare försökte förklara: när det kommer ett cykelbud från Indien, en diskare från Pakistan eller en städare från Eritrea innebär det att dessa också har rätt till sjukvård, bidrag och andra förmåner som ett generöst välfärdssamhälle erbjuder. När dessa betalar in mindre till statskassan än vad de kostar är det andra som får stå för notan. Om medianlönen sjunker samtidigt som befolkningen ökar betyder det högre samhällskostnader men lägre skatteintäkter. Det här begriper inte Hirvonen – eller, mer välvilligt tolkat, det här vill hon inte låtsas om. Istället hävdar Hirvonen att det är en vinst för samhället och för svenska företag. Hon nämner inget om undanträngningseffekten – att det de facto innebär att svenskar inte får möjlighet att ta dessa jobb. Det är kanske det allvarligaste utelämnandet, för det är just de lågutbildade svenska arbetarna som drabbas hårdast och som lyser med sin frånvaro när Hirvonen och Miljöpartiet ska prata invandringspolitik. Och så kom droppen – som om det inte räckte med MP:s tokstolligheter om arbetskraftsinvandring. Efter Hirvonen fick Socialdemokraternas Ola Möller ordet. Han höll med Hirvonen i sak, men tyckte inte att detta var en fråga för riksdagen att besluta om. Det är bättre att facket sätter reglerna för arbetskraftsinvandring, tyckte han. – Företag som är fackanslutna får ju då också en konkurrensfördel, sa Ola Möller (S). Med andra ord, vill Socialdemokraterna att facket ska få möjlighet att förbjuda exempelvis Tesla att ta in expertpersonal från USA. Det hade ju varit mumma för både facket och sossarna. Då hade de äntligen fått stopp på den två och ett halvt år långa konflikten med Tesla, genom att helt enkelt frysa ut bolaget ur landet. Det här tillvägagångssättet är inget nytt från en socialdemokrat. Om sossarna inte vågar stå upp för sin egen politik kör de den via de närstående fackförbunden – förkortad arbetstid är ytterligare en sådan idé som Magdalena Andersson har delegerat till facket att förhandla om. Men det stannar inte där. Samtidigt som Ola Möller är feg nog att i ett valår vägra ta ställning, passar han på att ge svenska arbetstagare en känga. Företag med utländsk arbetskraft skulle få en konkurrensfördel, menar han. De skulle alltså bli bättre. Att en representant för ”arbetarpartiet” Socialdemokraterna delar ut en sådan käftsmäll till den arbetande delen av befolkningen säger det mesta om vart partiet är på väg. Den inhemska arbetskraften är inte längre lika värdefull för partiet. Istället anammar han Hirvonens strategi och vänder sig till den importerade väljarbasen. För ett vänsterparti är det just den dammen som numera är mest lukrativ att fiska i. För att inte tala om vad den skulle kunna bli om låglöneimporten kunde få öka…